Gott slut 2009!



Årets nästsista dag... livet regnar bort i Thonon. Strötittar på X-files nio säsonger. Hoppas sonen kommer ihåg att skicka ner resterande Dexter säsong 4, Californication säsong 3 samt Lie to me. Behöver lite distraktioner.



Ber en bön och hoppas på musans knäoperation. Har fått hennes “problem”, enligt sjukhusjournalen översatta från läkarspråk:
M  har en inbördes felrotation av övre delen av lårbenet i förhållande till nedre delen ("orsakad av en avvikande anteversion (= vridning) i collum" (= lårbenshalsen) - " "malrotation (=felvridning) i femur (=lårben) bilateralt (=båda sidor). "Högt stående patella" betyder att hennes knäskålar ligger ovanför den nivå som är normal, det gör att de ledar mot ett grundare underlag - inte den fåra som de normalt ska löpa i. Fåran är en dalsänka mellan de två delarna av lårbenets allra nedersta del (jämför fåran man har mellan två intilliggande knogar när man knyter näven). "Underutvecklad fals" och "hypoplastisk trochlea" är benämningar på samma sak: knäskålen är för platt (jämför med ett plattbottnat skrov på en båt) och fåran som knäskålen ska löpa i är för grund (vilket ju passar till den platta knäskålen).
Det som i Ms fall är knepigt är att denna platthet gör att hennes knäskålar kan hoppa ur led åt båda håll. Det vanliga är att knäskålen hoppar ur led utåt, den hoppar sällan inåt. "Vid penetration framkommer inåtmutation" betyder troligen: vid noggrannare efterfrågning (penetration) framkommer att knäskålarna luxerar (=hoppar ur) inåt. Ännu mer sällan hoppar knäskålar åt båda håll, vilket ju gör saken knepig. Åtgärdar man detta genom att enbart strama upp ledkapseln på utsidan av knäskålen - för att hålla emot utåt - så ökar kraften som vill trycka den inåt och vice versa. Man måste alltså strama upp ledkapseln runt om knäskålen, och det kan bli tight. Knäskålen kan tryckas mot lårbenet och ge upphov till mer smärta.
Då det i Ms fall dessutom rör sig om en felkonstruktion av lårbensskelettet vill man ju korrigera detta fel. Det skulle gå ut på att snurra tillbaka det som är felroterat. Men... snurrar man upptill händer saker nertill som måste korrigeras samtidigt... här finns en svårighet. Det kan vara svårt att uppnå en balans mellan lårben och knäskål så att dessa ledar harmoniskt mot varann. Kirurgin är inte lätt och detta gör att man inte kan garantera nåt.


Luc Thorens en lokal konstnär.
www.lucthorens.com

Puh! Professor Jaeger i Strasbourg säger att han kan rekonstruera  musans, till att börja med, vänstra knä och få henne fit for life... dance... whatever! Men Thonons narkosläkare vill ej ansvara för att ha undersökt henne innan operation. Det kan betyda ytterligare en resa till Strasbourg enkom för det. Herr P grymtar. Fransk administrativ byråkrati - bah!
I somras när han var konstvakt vid en statlig konstutställning utanför den lilla medeltida turiststaden Yvoire fick de inte växla inträdesbiljettskassan med egna pengar dvs fanns inte slantar “naturligt” eller besökarna kunde betala jämnt gick de gratis. Gick en glödlampa sönder inkallades en glödlampsfixare/alltiallo från en närliggande stad. Varför? Jo, den som byter glödlampa på eget bevåg och ej har i sin arbetsbeskrivning att göra så har ingen försäkring som täcker eventuell skada om de t.ex. trillar ner från stolen. Och då mina kära riskerar inte en fransman något!



Ett annat kapitel är söner. Har en lojal riddare. En osjälvisk våg med all beslutsångest det innebär. Totte är bäst alla kategorier. Jag älskar och saknar honom till förtvivlan men all min kärlek har även gjort honom till världens charmigaste slacker. Inte bra. Känner lätt förtvivlan för att ha missat något. Inte gett honom de verktyg som krävs. Var självgående och stark själv som 11-åring. Oundviklig med en moder som var en pedantisk navelskådande självcentrerad bitter 30-talist. Absurt nog utbildade hon sig till socionom vilket gjorde mig till analysobjekt nummer ett det lilla vi sågs. Bodde ensam i vår fyra med katten Kôtek när modern bedrev vuxenstudier i Norrköping under 5-10 veckors perioder.Allmänt tycks dock 80-talets barn ej vara direkt drivna. Något att lära av? Lite Nalle Puh-mentalitet ta det med ro, lite “honing” löser det mesta...

I vilket fall ett muj och superstort tack för all hjälp idag Shibby!
Du har varit en räddande ängel. I owe you.

Ett axplock...


"FU" med Lily Allen har varit min pepp under 2009. Karl Lagerfeldts musa för Chanel.
Nu topless i Harper's Bazaar.





Min ikon sedan barnsben MM, Marylin Monroe...
Min musa har samma förtrollande lilla uppnäsa, som lockar fram leenden.

En annan donna. Lindsay Lohan har dekadent à la Kate Moss och Johnny Depp haft en fotosession i fashionart magasinet "muse" italienska upplaga. Hon förnekar sig aldrig. Skandalernas frontfigur förnärvarande? En tragisk spillra av Hollywoods baksida?






All in the name of Art!

Till sist.


(Tack Carina)

Mellandagar








Längtar till 2010!
Kram
FAB

Nu tändas...


Ja, nu sitter Ni väl hemma i Sverige och rådbråkar Er om det blir Kalle eller Anna Anka i år. I Thonon regnar det. Musan och jag är på turistbyrån, stamstället. fri WiFi i en timme...

Igår glädjande besked från professor Jaeger. Musan kan opereras, vänster knä rekonstrueras. Hon ska kunna sparka fotboll, dansa, LEVA igen!!! Som det ser ut lägger hon sig på operationsbordet i Strasbourg i januari, på sjukhuset fem dagar därefter rehabilitering i S. under 10 intensiva dagar. Håller tummarna. Det vore så ljuvligt för henne. Rolig detalj... Professorn var lyrisk över musans pelvis... magnifique... marvellous...

Sonen firar med mormor.
Saknar som vanligt men vad gör man? Kan ju inte klonas.

Inga kloka ord bara massvis med kärlek till nära och kära:

EN RIKTIGT GOD JUL TILL ER ALLA!

Ps. På den makabra sidan. Yes, "la vache" tog sig av daga. Dagen innan min födelsedag. RIP. ds.

Respect is earned, never given



Snön bäddar in landskapet. Tog en snöflingspromenad och besökte stadens Madonna från Lourdes grotta. Tände ljus för min morfar och mormor, Mutti, samt mina kattor Kotêk en svart hittekatt, Elvira, en svart katt jag hämtade via annons, Fläckis, en svart/vit katt jag hittade i trappen, Minit, en fantastisk klok chokladmaskad siames jag köpte som snärjde mig genom att slinka in och somna i min svarta angorakofta medan jag spanade in en av hennes ståtliga Havannabröder som jag egentligen kommit för att köpa, Yang, en svart/vit övergiven förvildad studentkorridorskatt som jag förbarmade mig över men tog mig vatten över huvudet rejält, Undra, musans katt, en ljuvlig rödmaskad abessinier som kidsen och jag valde ut ihop redan som källing. Tände ett ljus även för alla lost souls.

Life goes on...

Förresten inte bidde jag fransyska eller fick den tungrodda franska administrationen att röra på sig för min dubbla nationalitet. Något jag tipsades skaffa mig snarast på inrådan av en handläggare vid Länsstyrelsen i Malmö när jag begärde personbevis för hindersprövning hösten 2002. Istället mötte jag en oförskämd kvinnlig representant för staten, prèfet Rondeau, i Annecy den 4 december. Efter att ha rabblat ursäkter för att ej ha inhämtat min fil började hon i speed förhöra mig om min universitetsutbildning (kulturvetarlinjen: drama-teater-FILM, konstvetenskap, den fotografiska bilden, socialantropologi, östasienkunskap mm) Det skar sig genast när jag skulle förklara Kulturvetarlinjen och blandade in engelska - ett språk hon ej behärskade När jag därefter skulle få henne att begripa vad en frilansande personutredare i brottsmål är var det kört. Hon bad mig läsa ur en skolbok för typ mellanstadiet- läsning behärskar jag galant, men ett bombardemang av haglande frågor om texten efteråt fick mig att mixa franskan med engelska igen och då var sessionen över. Prèfet Rondeau for ut hämtade herr P och på typiskt dramatiskt franskt manér gestilkulerande sade sig absolut inte förstå ett ord av vad jag sade... Hon talade över mitt huvud resterande del av vårt rendezvous, anmodade herr P att sätta mig på franskundervisning så kanske hon kunde tänka sig träffa mig om ett år för att se om min franska bättrat sig. Själv nynnade jag: "Peut-être, peut-être..." Oh la la!  Felriktad auktoritet drar fram rebellen i mig. Omoget men känns gott. Inget stöd från herr P whatsoever. Han kan inte stava till lojalitet.
Herr P och jag pratar alltid engelska men efter tio års pendlande klarar jag mig bra i Thonon med omnejd. Jag jobbar oftast kl 8-24 med “coaching”/konsultering per telefon på svenska så det är ont om tid för studier. Herr P bidrar inte med något för mina kids eller något i Sverige dvs hyra mm, resor till Frankrike etc så mitt dubbla leverne har tärt på min ekonomi. Jag måste arbeta mesta möjliga.
Jag har dessutom studerat franska i tre år på gymnasienivå och har inga problem med att läsa som sagt, skriva eller grammatik... Däremot flödar inte mitt tal eftersom jag som den jungfru jag är blir perfektionist och låter tankarna bromsa spontant tal.

Var i Dijon i torsdags för att träffa mäklare till avlidna tant Arlettes lägenhet. Lucifer och P’s broder har redan lagt beslag på juveler och smycken så jag blev glad när jag hittade några radband/rosaires. Något jag alltid önskat mig. Där var även en vacker Madonnabild samt en ikon inköpta i Italien på 50-talet. Utan större materiellt värde men det talade till mig. Spännande att se om bankfacket som ska brytas upp på banken i Dijon den 8 januari innehåller något av värde.

I bilen på hemvägen i snöyran  berättade herr P att “la vache” som terroriserat oss tagit sitt liv och blivit begravd för några dagar sedan. Det får mig att känna mig vilsen.
Jag har personligen bara sett henne en gång bland gästerna på baren. En alldaglig 35-årig kort brunett, med typisk stor fransk näsa, små ögon, permanentat brunt haklångt hår och trashy lättvulgo klädstil. Via min son visste jag hon var flirtig med allt och alla samt lätt hoppade i bingen med killarna som frekventerade “Le Brummel’s”. Känd för att jaga gifta män.Enligt herr P var hon en instabil person, som emellanåt låste in sig med flaskan i dagar, oftast arbetslös som han tyckte synd om.
Ingen varningsklocka ringde dock. The putain spelade inte i min liga. Ha, ha, så otroligt dum jag var. Det handlar om tillgänglighet och jakten män emellan. De bryr sig inte ett smack om det är lättfotade brudar. Varför ska de inte få vad alla de andra hanarna får?! Herr P var antagligen i en 50-års kris, han fyllde 50 juni 2008, men det ursäktar nada.
Mitt liv har blivit så mycket såpopera att jag mår illa och tappar min matlust. Jag borde ha brutit med herr P omgående när jag fick reda på hans affär. Jag har själv hållt mig trogen och var naiv nog att tro på hans bedyrande att han aldrig skulle ge sig in i det typiskt franska “mènage à trois”, han hade vad han behövde hemma = mig... bla bla bla.

Nota bene makabert nog vet jag ej om jag kan hysa total tilltro till att “la vache” verkligen tagit sig av daga. Tidigare har ett ex en gogodansös som sagts dött av aids på 80-talet plötsligt återuppstått och dejtats när jag var i Sverige för något år sedan. Broderns andra exfru tidigare drogmissbrukare skulle ha dött av sin obotliga leveråkomma för ca sex år sedan. Hon lever än. Deras son Sasha beräknades avlida av samma sjukdom långt innan han blir 18. Han är ca 12 idag. Allt är överdrivet vad gäller sjukdom och död i Frankrike. Hypokondrins förlovade land. Jag ha lärt mig ta det mesta med ro och inte genast ge sympatier, engagera mig utan tåligt lyssna och nicka med.

Är innerligt trött att sova under taket. Checkade igår där är 7-8° C inte mycket. Nere på bottenplanet har vi 12-16°C. Vansinne! Ser ut som en Michelingubbe i min nattliga mundering med tredubbla strumpor (raggsockor ytterst), långkallingar, sweatshirt trainees, sportbehå, tshirt, fleecejacka med huva och stickad långkofta, lång virad stickad halsduk, fleecevantar och svart ribbstickad cat-mössa + fleecefilt och tjockt täcke när jag kryper till kojs. Mina kinder brinner på morgonen pga kylan och den torra luften. What a life!
Vi har precis som Svea rike fått kramsnö som stannar. Sonen förtäljde att USA’s president Obama landat med sin Air Force 1 i Köpenhamn för klimatdiskussion angående växthuseffekten. “Vilken j-a växthuseffekt”, muttrar Tottelini. “Det är december, -6° C utanför knuten, snön faller och stannar. Det är helt normal vinter.”



Ska försöka hitta en lucka att se “Avatar” i 3 D någon av de närmaste dagarna.

Livet leker knappast men jag stretar på och är rätt stolt över att inte sakna herr P det minsta under hustaket!

Minimala snöflingor...




...faller men inte såsom i början av 2000-talet när vi brukade ta snöskorspromenader.



Oförneklige herr P.



Hårt kämpande men tappert smilande jag.

Lev mysigt och gott!
Kram/FAB

Ge aldrig upp!



Tipsades om denna youtube-video av C som jag har kontakt med via mitt jobb. En nyttig påminnelse i ödmjukhetens tecken som jag härmed delar med mig. Tack C.

Blandat godis


Tre fransmän i ett nötskal. En veterinär, en tandläkare och så herr P.
Gissa vem som är vem?


Kråkorna samlas och dansar var morgon och kväll. Ger mig rysningar.
Domedagen på g?





Dent d'oche 2222 m ö h i bakgrunden har jag bestigit med herr P.
Drömmer om att göra dito med Kilimanjaro i Tanzania.




Länge leve det franska äktenskapet!

Inget julstök i vårt hem. Herr P sover nere - jag under taket.
Musan längtar hem.
That's life!

Jul och arv

Herr P tillsammans med hans ohängde drul till bror ärver barnlös faster i Dijon. Summa summarum några miljoner efter att franska staten ätit 55% av kakan. Som manna från himlen! Blir tripp till professor Jaeger i Strasbourg för musans lårbens- och knäproblem Lillejulafton. Julen firas endast Juldagen i Frankrike. Något gott som relationen till herr P kan föra med sig.
Ha en riktigt go' juletid och julefrid.

Ur familjealbumet


Lyckan kommer...



...lyckan går.

Att herr P skulle förvandlas till den sjukligt girige snåljåp han är idag trodde jag aldrig ovan lördagen den 7 september 2002 då vi gifte oss borgligt i Thonon. Hans gnidenhet visar sig bl a i att han tejpar igen luckan till värmereglaget till elementet i arbetsrummet med silvrig duc tape där musan huserar och sover (han tillåter inte henne att bo i “hutten”, en liten trästuga på tomten, pga att han inte vill värma upp den). Han nagelfar telefonräkningarna och är enväldig domare i den inkvisitation han igångsätter om det existerar några mobilsamtal. De ska specificeras och motiveras oavsett om de är av praktisk natur eller inte suras det och tigs i en vecka.
Herr P förbjuder oss vidare att diska eftersom det ska diskas i kallt vatten. Han anser det för dyrt att vatten värms upp enkom för disk, därför diskar han hellre själv.

Jag är definitivt på väg bort sedan hans snedsteg våren/försommaren 2008. “Vi” köpte baren “Le Brummel’s” i Evian i juni 2007. Herr P blev arbetsnarkoman, normalt är han annars en slacker som inväntar Lucifers återgång till underjorden eftersom han då äntligen kan få total tillgång till de fastigheter och den lägenhet han ärvt efter fadern men som Lucifer har besittningsrätt till så länge hon andas (brodern erhöll tre framgångsrika optikbutiker).
Herr P såg ut som en anorektisk afghanhund, vägde knappt 60 kg till de 186 cm han mäter på höjden. Jobbade från klockan tio på förmiddagen till fyra på morgonen. Direkt jag och sonen, som hjälpt till som bartender sedan starten med ett avbrott oktober-december, vänt kosan till Sverige sista mars, anställde han första april, inget aprilskämt, ställets vandringspokal och mesta “stammis” som servitris tills han sålde den 16 april och flög direkt med slampan till Mallorca för en helg. Han umgicks därefter kontinuerligt med “la pute” och hennes gayvänner, tog henne till “the chalet” - vårt hem, fikade med henne på stan, presenterades för hennes mamma...
Runt midsommar hade mina blodvärden stabiliserats och jag återvände till Frankrike, där möttes jag omgående av daglidags åtskilliga klick i örat när jag svarade i telefon. Hittade ett franskt för mig okänt mobilnummer på displayen till telefonen i sovutrymmet under taket och insåg vad som pågick. Konfronterade herr P via en lunch på stan. Han slingrade sig först med att ha blivit full efter att ha bjudit fnasket på avtackningsmiddag i Amphion nära Publier där Evianvattnet tas. De skulle ha hånglat på parkeringsplatsen... Det var allt... men hans story höll inte och i september, lämpligt nog på min födelsedag, erkände han att de farit till Mallorca men kom med idiotförklaringen att de farit som vänner, att han blivit full första kvällen och varit intim - läs haft oralsex, men ej samlag... Han minns dock inget!  Inga detaljer. Att han därefter ringde slynan åtskilligt ibland flera gånger om dagen på hennes mobil (inte ett enda samtal till mig under denna tid trots han visste att jag genomgick en hjärn MR för mina yrselattacker och fick ligga med dropp i timmar varje vecka för att försöka höja mitt låga blodvärde... orsak det var “för dyrt” att ringa till Sverige.)

Herr P lovade bättring.Vi for till Barcelona. Jag blev rånad direkt efter att kommit av transferbussen från flygplatsen. Saknar fortfarande barnens första lappar som fanns i plånboken, oersättliga foton mm. Resan fortsatte vara en flopp. Herr P höll hårt i pungen både bildligt och fysiskt. Han tror nämligen att älskog tar av hans livsenergi och ejakulering förkortar hans liv... Detta tycks dock endast gälla mig, hans sk fru. Jag är nummer två i ordningen. Den första var en ett år äldre tvärhandshög asexuell skorpion, en muskulös suicidal fitnessinstruktör konstant på Prozac, som krävde att herr P var plantvakt vid resor och fanns redo för peppsamtal alla timmar på dygnet de första fyra åren vi var ihop. Skrämmande nog arbetar denna labila person som sjuksköterska i södra Frankrike idag.


Paralleller...
Min förste make var också en ett år äldre skorpion.En man med journalistambitioner tillika en förtärande frätande svartsjuka som bl a resulterade i diverse smällar och en bruten tumme för min del innan jag drev igenom en skilsmässa.
Herr P’s föräldrar är båda jordtecken (avlidne optikerpappan en ett år yngre jungfru, född dagen före mig, än modern Lucienne/Lucifer som är en horribel dominant stenbock. Mina föräldrar: min biologiske far en ett år yngre oxe än min egocentriska oxe till mor. Jag har en helsyster i lufttecken -tvilling, herr P en yngre bror i luft -vattuman. Min moder fick missfall i sjunde månaden i slutet av 50-talet. Lucifer födde en mongoloid son Alain  1957 som dog ca ett år senare. Allt detta tyckte vi tidigare stärkte vår “love supernova”, att vi var ämnade “beyond the stars for eternity”. Idag är det mesta förlorat framförallt tilltron och tilliten.
Så jag smeker WWF isbjörnungens fejkpäls bakom örat, kramar min musa, går upp till stan för att posta “Dr House” säsong fem på DVD till Shibby och sätta detta på min blogg. Livet går vidare. Har jobbat på att förlåta men kan inte glömma.
Varje dag är dock ett nytt oskrivet blad i mitt sammelsurium till liv och jag tänker inte bli bitter!

Ps. Till alla suffragetter. Jag dömer inte bara bitchen men konstant terrorisering via telefon vilket fick oss att byta telefonnummer två gånger, falska anklagelser tom polisanmälan mot mig, offentliga trakasserier på stan etc har fått mig att inte ha minsta pardon. Dessutom är det inte det första äktenskap "la vache" försökt spräcka.ds.


Happy Birthday Sweet 19!!!

Musan ville ej vara med på bild så...

Kort idag. Musans dag. 19 candles. Pink Piper avverkad. Doppat jordgubbar och frukt i chokladfonduen. Betar av Ambal mousserat. Dags för hennes  shoppingtur à la Jennifer. Happy Birthday. Allt vore perfekt om även Shibby var här. Love 2 U all!

Dags för Viggos senaste "La Route". Totaly BOOOOORRRRIIIINNNNNG! Skulle följt med musan och shoppat loss i stället för att medla och sitta av dryga två timmar med herr P på biograf Excelsior.

Dagarna flyger iväg...



Mitt största samlarobjekt: "SAMKORT".

Back in Thonon. Dottern dyker upp via Genève om några dagar. Möttes av 19° C om kvällarna. Otroligt vi är ju i senare hälften av november.
Hopplös dag. Datorerna på biblioteket ville inte alls öppna någon sida för mig. Café La Regence bygger om till tisdag - ingen WIFI. Sitter fn på sjaskiga Café Explorateur mittemot rådhuset som fortfarande är inpaketerat i plast à la Christo för puts av fasaden. där de ska ha WIFI men min mac vill inte “connecta” så det får bli turistbyrån om en timme.
Jag hade nycklarna till le châlet i min svarta Guessväska LA, så maken som skulle hämta tvätt för tumling runt hörnet fick springa dubbelt. Kanske dags att placera ut extranycklar? De hade lovat strålande sol på le méteo (vädernyheterna) och 20 grader, därför slog vi till med en stortvätt av lakan igår natt. Ingen tumlare hemma utan all tvätt hängs ute i vanliga fall.
Julskyltningen har börjat sakteliga i stan. På Carrefour i utkanten av Thonon klev jag rakt in i gyllene girlanger, plastkulor och presentaskar av allehanda choklad. Supermarkets i Frankrike är verkligen en masse. De har allt och de flesta märken. Men att fiskdisken med färska räkor, torsk mm gränsar till lingerieavdelningen med Kookai o Calvin Klein bras och panties... är en aning weird.
Måste kolla musans nya bloggdesign, uppdatera mig vad gäller Shibby, boka resan ner för dottern...
Hämtade musan på Genèves flygplats igår eftermiddag. Trafikstockning pga demonstrationer mot WTO - World Trade Organisation. På radionyheterna pratade de om pansarvagnar och bilbränder. Försenat kom vi fram till flygplatsen och fångade upp dottern i sitt nya rufs. Vacker som en sommardag i sllingad nyklippt kalufs och svart trench. Bella ragazza.
Vad händer sedan... vi får punktering på ett framdäck i centrala delen av Genève! Nära the red district hamnar vi mellan demonstranter och kravallpolis under tårgasattack!! Inte så lyckat eftersom musan har astma... Extra däcket kom fram, men domkraften bröts... Fick vänta på akutmekanikern som ingår i bilförsäkringen vid dylika händelser till klockan 21. Han var tvungen att bärga bort några välta personbilar och utbrända bilar först... Kom innanför dörrarna vid 22-tiden.  
Varför ska livet vara lätt?

Sitter på turistbyrån med musan snett över. Herr Pingvin är med. Vi kan inte ens gå uppför backen, the slope, utan det är surt. Ingen sync.
Lördag i fagggorna. Musan ska fira de nitton med bl a pink Piper champagne och färska jordgubbar dippade i chokladfondue... Hon är fantastiskt fixade åter! min Mac så jag når min hotmail, kan blogga och ladda upp bilder. Yeah!
Imorgon Annecy med sina  medeltida gränder. Ska ner till tribunalen för min dubbla nationalitet. Snart fransyska.
Stora kramar i ett regnigt Thonon.






RSS 2.0