Tonårsdöttrar är ett lynnigt släkte.



Ibland är det en otacksam uppgift att vara mamma. Ibland orkar man inte vara vuxen, stå utanför och se på eller ta all “skit”.
Att dottern nu åter dumpar tid på en utnyttjande väninna i Spanien som under gymnasietiden skrämde och manipulerade henne genom fejkade självmordssamtal och karvande i armarna, vilket fick min dotter att gråtande ringa mig i Frankrike oavsett tid för råd och dåd, var ok där och då men hädanefter när nu kontakten tagits upp igen vill jag inte mera. Inte heller få höra att jag inte verkar vilja ha med henne till Frankrike över hennes födelsedag och jul- o nyrshelgerna när det i stället handlar om herr H's snålhet och deras evinnerliga dispyter. Själv vill jag inget hellre än fira och vara med henne mesta möjliga. Vara fylld av bry och engagemang för hennes lårben/knäproblem samtidigt handlingsförlamad pga att situationen är världsunik och expertis inom ortopedi knappast tillhör min inre vänkrets är synnerligen frustrerande.

Roligt att i veckan träffa min ungdomskamrat Carina. Herregud, umgicks när ABBA vann Melodifestivalen med “Waterloo”! Hon är fortfarande en varm och omtänksam person. Åren har farit varligt fram. Hennes inre och yttre skönhet består.

Maggan tittade spontant upp så det blev timmar av tarotläggning mellan mina jobbsamtal. Hon har lyckats tappa 38 kilo efter operationen och strålade av esprit.

På StayFriends har gamla klasskamrater börjat “adda” mig. 2010 kommer att gå i nostalgins tecken med nyupptagna kontakter. “Gammal vänskap rostar aldrig” som det heter den ligger bara i träda.

Tacksam för de levnadsöden jag anförtros och de underbara människor jag möter dagligdags via mitt arbete. Pga min tystnadsplikt kan jag ej namnge någon. Därför ingen nämnd - ingen glömd. Tack för Ert förtroende Ni är fantastiska.

Upplev ögonblicken!




Träd med alla deras rötter känns som tankar ibland. De flyger och far men bottnar i minnen och erfarenheter som hittar synapser att förankra sig i. Önskar jag var fri utan en pms:ande man att handskas med. Värre än en trulsig 3-åring.
Funderar på att ta ett bad efter att jag nyttjat WiFi på Stadsbiblioteket och sett sista avsnittet på säsong 3 av “Dexter”. Timmar av avslappning med immande Red Bull light med guppande jordgubbar i avsaknad av champagne eller mineralvatten... och spaspotsen som flyter omkring i skummet - relaxation...
Lyckades igår med konststycket att få min son att äntligen njuta av ett låååååångt bad. Dock ärligt mest pga boken “Darkly dreaming Dexter” - men drygt 110 minuter är inte illa. Undrar varför män blir så rastlösa av badkarsbad?
Dottern måste ta upp en fight med Försäkringskassan pga hennes lår/knäproblem. All denna byråkrati. På MAS har de feldiagnosticerat henne i 4-5 år så vi bör låta “Patientverket” titta på det även om jag är ack så skeptisk till internutredningar. Alla dessa strider.
Nog med gråmulna funderingar. Dags för skratt och njutning! Badkaret nästa!
 


“Torka inte bort Dina tårar.
Följ dem!”

ur Kvicka kvinnors kluriga klokord av Inger Lohmander som står näst på tur på min inköpslista.

Min franske man...

Retur

Funderar på att övertala herr H att ta min dotter med ned till Frankrike. Han har kontaktat den specialist i Strasbourg som behandlat/opererat Zidane. Hennes lårbens 40-gradiga felvändning inåt driver fortfarande henne till att få smärtlindring via tramadol. Vill se henne le, dansa, sjunga och LEVA så som en snart 19-åring bör sprudla. Som liten dansade hon balett från 2 års ålder till tonåren, tränade ju-jutsu och taekwondo, red, gick på gymnastik, sk8ade i många år, åkte inlines tränade isdans, fotboll, friidrott, testade ishockey, undervattenspolo, dansade street, poledance... Min musa är en kreativ realist bland alla högtflyende drömmar. I så fall behåller vi henne över hennes födelsedag den 5:te december och själva återvänder vi först till jul. The same procedure as last year... like all years...
Undrar om Santa har kommit vidare på "the coffin"/Båthuset, huset vi bygger om, som maken vill ha falurött men jag blå lavendel. Kallar snickaren Santa eftersom vi aldrig vet när han dyker upp och han själv inventerar förbättringar vi aldrig bett om eller ens tänkt på. Nyfiken på trappan till ovanvåningen samt var han kommer placera ett lönnfack. Något jag drömt om sedan jag läste Kitty-böckerna när jag var liten.

Detta är jag...



Två sidor av mig. Min dotter som fotograf eller min son nedan.



Med vår, egentligen dotterns,  älskade abessinier Undra vars aska numera huserar i en box bland alla mina parfymer. Saknad, älskad...



Min musa har vänt mina bilder på rätt köl. En vy från vår jardin i Thonon. Snart på retur till Frankrike. Sverige däckade mig. Först sinuit - bihåleinflammation, sedan nackspärr och nu dunde... r prosit! förkylning.
Har en ny mobil att leka med en röd Satio. Mina kids att prata med och en fransk make som älskar mig på sitt sätt...
Var på fotbollsmatch med sonen den 19:onde. Visserligen förlorade IFF IFF men vad gör väl det när hjärtat är med, sonen - shibbysblackrose.blogg.se - bredvid och spänning a la bengaliska eldar och tårgas spelas upp...
Vad nya arenan är STOR eller jag liten. Man lär ju krympa med åren.
Dottern har satt mig som världens vackraste mamma - cady.blogg.se - sonen tycker det är pinigt att jag är en MILF, själv bara ler jag, har världens go'aste och vackraste barn - inside out. Det är gott att vara hemma. Stor kram.
RSS 2.0